Whitney

Synopsis

I denna den första officiella dokumentären om Whitney Houston bidrar hennes familj, vänner och samarbetspartners till ett generöst och intimt porträtt av en världsstjärna som levde ett stort, men för kort, liv. WHITNEY innehåller ljud- och videomaterial från hennes karriär som aldrig förut visats, och tar ett gripande och hudnära perspektiv som kommer att omdefiniera hur vi minns en av musikhistoriens största: Whitney Houston.

"En dokumentär som berör om en tragisk popartist"

Oavsett vad för typ av musik man lyssnar på så kan man inte förneka att en av de största artisterna inom musik var Whitney Houston och fortfarande är skulle jag vilja påstå trots hennes bortgång. Denna dokumentären skildrar hennes nedgångar och uppgångar i livet. Där kom en dokumentär förra året som finns tillgänglig på Netflix, men den har jag inte sett. Så jag vet inte hur mycket djupgående denna filmen är jämfört med den.

Jag kan inte tala för andra och jag vet om att man ställer vissa krav när man kollar på dokumentärer. I att man vill att vissa saker ska upplysas och vissa saker kanske skulle dokumentären gått djupare in på.

Jag har själv på senare år blivit ett stort fan av Whitney Houston musik. Som det 80-tals freak jag är så är låtarna “I Wanna Dance With Somebody” och “How Will I Know” favoriterna. Men hennes oförglömliga verk som “I Will Always Love You” och “I Have Nothing” går inte att ignorera. Hennes röst är den bästa jag har hört och var oslagbar. Det är rent ut sagt ytterst tragiskt och sorgligt allting som hände däremellan i hennes privatliv. Dokumentären upplyser detta, men mycket av det känner man igen. Så på den fronten kanske är dokumentärens svagaste punkt. I att utöver en eller två stora överraskningar, så känner man till mycket av historien. Men ibland räcker det med hur man väljer att berätta historien. Vilket jag känner regissören Kevin Macdonald gör ett väldigt bra jobb i att göra. Speciellt i klippningen, vilket hjälper enormt i att berätta Whitneys historia och liv. Är en av de bästa aspekterna med filmen. Speciellt i början när vi ser ett 80-tals montage med allt popkultur har att erbjuda från det decenniet, till att klippa till upploppen mellan vita och svara i 60-talets USA. Medan låten “How Will I Know” spelas.

I sin helhet är Whitney en välgjord dokumentär som har mycket starka aspekter i sig. Kevin Macdonald har ett öga för berättandet och speciellt klippningen är en av de starka attributionerna. Visst kan jag sitta och ge kritiken att mestadels av informationen som ges är inga större nya saker, som man inte redan visste (för Whitney Houston fans). Men när min vän och skribentkollega har tårar rullandes efter filmen, så tror jag det talar sitt tydliga språk. Filmer och framför allt dokumentärer är menade att beröra oss och få oss känslosamt involverade. När en film om en av de största popartisterna med ett tragiskt och dramatiskt liv får en att bli tårögd, säger det nog allt.

SF Bio

Boka dina biljetter på SF Bio och se Whitney du också!

Kommentera

avatar
  Prenumerera  
Notifiera mig vid