Ungkarlslyan

Synopsis

Försäkringstjänstemannen CC Baxter skulle förblivit helt okänd på den stora firman om inte fyra avdelningschefer hade behövt ett bekvämt ställe att dra sig tillbaka till med sina respektive älskarinnor. Det blev Baxters våning de inriktade sig på och detta trasslar till hans relationer med den märkliga hissflickan Fran.

"Ännu en klassiker av Billy Wilder"

I denna klassikern får vi avnjuta åter igen en film av Billy Wilder. Det känns som man kan bocka av alla hans filmer och klassa varenda en som en klassiker. Ungkarlslyan eller The Apartment som är originaltiteln är en av Billy Wilders mest kända filmer och med all rätt också. Han tar alltid simpla koncept och gör de till charmiga, minnesvärda filmer via karaktärerna, skådespelarna och hans humor. Han gör något simpelt till något mästerverk.

The Apartment har en simpel premies. En ungkarl C.C. Baxter (Jack Lemmon) hyr ut sin lägenhet till de högre uppsatta männen på kontoret han jobbar på för att kunna jobba sin väg uppåt i sin karriär. Problem uppstår dock när den högsta chefen Jeff D. Sheldrake (Fred MacMurray) vill hyra lägenheten tillsammans med en tjej han har träffat i hemlighet (han är gift med en annan). Det råkar dock vara tjejen som C.C. Baxter är kär i också, hiss tjejen Fran Kubelik (Shirley MacLaine). Det är simpelt och i dagens ögon inget unikt på ytan. Men jag tycker där är tillräckligt med djupare saker när man väl gräver djupare till denna filmen. Vilket är det Billy Wilder är så unik med. Han har simpla premisser, men om man djupdyker mer så finns där lager av avancerade saker som känns ganska så nyanserade för de årtalen filmerna kom ut.

Denna filmen tar något av en vändning hallväggs in med en av karaktärerna, där personen i fråga gör något som för mig var lite chockande. Att karaktären kom så pass långt att personen valde denna vägen, kändes för mig ganska så djupt för en film som kom ut 1960. Jag vill inte säga vad det är då jag känner det är en viktig del av filmen. Men det är bara ett perfekt exempel där Billy Wilder vänder på en simpel romcom och gör något oväntat med en persons val.

Skådespelarna sköter sig alldeles utmärkt. Jack Lemmon är klockren i huvudrollen och har underbar komisk tajming. Jag kan inte sluta skratta när jag fortfarande tänker på tennisracket som används som sil till spagetti. Klockrent! Men även kemin han har tillsammans med Shirley MacLaine är söt och underbar. Jag gillade att se dessa två tillsammans och gillade samspelet mellan de båda två. Även Fred MacMurray som annars spelar den snäll och godhjärtade karaktären, gör här nog min favoritroll av honom. Som den mer osympatiska chefen och en person som gillar att utnyttja folk via sin makt position. Det var annorlunda att se honom i denna typen av roll, men det var hur övertygande han var i rollen som för mig gör att jag finner detta vara hans bästa roll jag sett honom i.

Där är en scen som känns lite udda och utdaterad idag i en annars tidlös film. Det är att en doktor använder en metod för att vakna upp en patient genom att slå dem i ansiktet väldigt hårt (det är för övrigt en kvinna). Vilket bara kändes konstigt och en udda metod. Jag är inte säker på om det är något man gjorde förr i tiden, men det kändes bara som något som inte åldrats med tiden. Det är också rejäla slag i ansiktet vi pratar om.

I sin helhet fann jag mig själv älska The Apartment. Jag tyckte humorn flöt på bättre här än i Some Like It Hot. Det är en simpel film men som har djupare undertoner till sig. Skådespelarna är underbara i sina respektive roller, framför allt Fred MacMurray som den osympatiska chefen var övertygande. Kemin och samspelet mellan Jack Lemmon och Shirley MacLaine var underbar och slutet var i mina ögon det perfekta slutet som filmen kunde ha.

Kommentera

avatar
  Prenumerera  
Notifiera mig vid