Tomb Raider

Synopsis

Lara Croft (Alicia Vikander) en ung kvinna som lever sitt liv utan riktning eller mål. Fast besluten att bana sin egen väg i livet vägrar hon att ta över sin försvunna fars, den excentriske äventyrarens, affärsimperium. Lika envist vägrar hon acceptera att han är borta trots att det gått sju år sedan hans mystiska död. För att en gång för alla lösa gåtan kring hans försvinnande ger hon sig av för att hitta faderns senaste kända destination: en mytomspunnen grav på en mytisk ö som tros ligga någonstans utanför Japans kust. Beväpnad med ett skarpt sinne, en övertygad tro och sin hårdnackade envishet måste Lara pressa sig själv bortom alla mänskliga gränser. Överlever hon detta riskfyllda äventyr kan hon lösa gåtan kring sin fars död och förtjäna namnet Tomb Raider.

"För den erfarna äventyraren har man sett det förr"

Senast vi såg Lara Croft i en film var 2003 och då med Angelina Jolie. Det blev två filmer med henne i rollen som Lara Croft och för vad dem är så är de underhållande popcorn rullar som inte ska tas på seriöst allvar. Om något så är i vart fall Angelina Jolie något passande i rollen och tyckte hon hade en viss karisma till karaktären. Nu 15 år senare har vi en reboot (för allting är det idag) med vår egna svenska Hollywood stjärna, Alicia Vikander i huvudrollen. Det blir åter igen en underhållande film, men som kanske tar sig på lite för stort allvar.

Något jag inte visste innan jag såg filmen var att detta är en “origin story”. Vilket såklart sällan är kul, man vill liksom bara direkt in i själva actionscenerna. När det kommer till actionhjältar och superhjältar är oftast “origin storyn” en av de tråkigare aspekterna till filmen. Där finns de som gör det bra och som fungerar, men oftast vill man bara komma igång. Lite så kände jag med denna. Jag har inget problem med att det är en origin story, då den görs hyfsat bra. Men när jag vill se Lara Croft i action så vill jag redan ha henne som en avklarad hjälte, redo att skjuta och springa. Detta fick vi direkt i 2001 versionen, men här så är det mer Laras resa till hur hon blir den där hjältinnan vi alla känner.

Actionscenerna överlag tycker jag dock är godkända, även ifall det blir lite många “hoppa över kanten” scener. Men jag tycker kameraarbetet fungerade bra under scenerna. Den sista akten blir mer roligare också då de väl hamnar i grottan och där blir lite mer kreativa fällor och scener filmen sätter upp för tittaren. Fast för de som sett Indiana Jones är där inte så mycket nytt filmen har att erbjuda. Där är vissa scener och framför allt båtkraschen, där dataeffekterna är extra tydliga.

Där är även en otroligt lökig och larvig scen i början Lara Croft cyklar med en rävsvans där andra cyklister ska fånga svansen. Det blir typ en cykeljakt scen i London och denna överdrivna musik spelas i bakgrunden. Det var skrattretande löjligt och påminde om något som hade varit med i en actionfilm under 90-talet eller början av 2000-talet. Det passade inte in överhuvudtaget och tillförde ingenting till filmen.

Alicia Vikander är ännu en gång en av de bättre sakerna med en film som inte når ända upp. Jag börjar känna av en trend i hennes filmer där jag alltid hyllar henne och hennes skådespel. Men filmerna hon medverkar i når inte riktigt upp till den fulla potential (uträknat Ex Machina). Här visar hon verkligen en stark förmåga både fysiskt och skådespelarmässigt. Hon förmedlar en bra karisma som även Angelina Jolie hade i rollen före henne och tycker verkligen hon är det bästa med filmen. Hon skriker dock i nästan alla actionscener hon är med i, vilket kan bli lite störande ibland. Jag förstår att filmen vill ha den mer realistiska känslan till sig, men när hon skriker låter det som hon föder ett barn och efter ett tag blir skriket lite jobbigt.

Den realistiska känslan filmen tar är nog det största minuset i min bok. När man ser en sådan här film vill man i förstahand bli underhållen och då bryr man sig inte om verkligheten. Dessa typer av filmer är meningen att undfly verkligheten, så att ta en mer realistisk stil känns för mig mer ologiskt. Det är inte helt realistiskt då där fortfarande är övernaturliga saker i filmen. Men filmen har mer drama och en mer grundad verklighet än vad de föregående filmerna hade. Drama aspekten har jag inget emot då det ger karaktärerna mer mening och djup. Men det blir också den udda kontrasten mellan realistiskt och seriöst med actionscener och övernaturliga saker. Jag hade verkligen önskat på lite mer humor som första akten hade mer av och en lite mer underhållande aspekt mot andra akten, än vad vi fick.

Skurken är också lite av en besvikelse. Detta är andra gången Walton Goggins dyker upp i en film från 2018 och där hans karaktär är underskriven, fast han får mer att göra här än i Maze Runner filmen. Det är synd då han är en skicklig skådespelare och gillar alltid honom varje gång han dyker upp i en film. Men jag hade önskat för honom att ha roligare i skurkrollen. Åter igen är det den mer seriösa tonen filmen har som blir nedfallet här. Dock så finns där sympati för honom som skurk, men det blir inte så kul att följa honom.

I sin helhet lyckas Tomb Raider med att göra en hyfsad underhållande film som fyller i spåren från de andra filmerna. Man ska inte gå in och förvänta sig detta är en djup drama, utan en äventyrlig film vars huvudsyfte är att underhålla. Däremot så kan detta dras ner lite då filmen tar sig lite på stort allvar än vad den ska göra och hade blivit bättre med lite mer humor och lite mer fokus på det orealistiska. Men detta vägs också upp av Alicia Vikander som verkligen är det bästa med filmen. Det märks hon har tagit rollen på allvar och hennes charm och karisma speglas av i Lara Croft vilket är ett stort plus. Actionscenerna överlag är också bra gjorda, men ingen wow känsla. För nybörjare är detta en bra äventyrsfilm som bjuder på spänning, men för den erfarna tittaren har man sett det förr.

SF Bio

Boka dina biljetter på Filmstaden och se Tomb Raider du också!

Kommentera

avatar
  Prenumerera  
Notifiera mig vid