The Predator

Synopsis

Jakten fortsätter på hemmaplan när THE PREDATOR är tillbaka. Genetiskt uppgraderade med DNA från andra arter är universums farligaste jägare den här gången starkare, smartare och dödligare än någonsin. När en ung pojke av misstag råkar trigga deras återkomst till jorden kan bara ett gäng avdankade ex-soldater och en missnöjd NO-lärare förhindra slutet för mänskligheten.

"En miss från Shane Black"

Efter 8års frånvaro har Predator återvänt till den stora duken i en ny film i serien, regisserad och skriven av ingen mindre än Shane Black. För de som inte vet vem Shane Black är, så var han den ultimata manusförfattaren till buddy-cop filmerna under 80 och 90-talet. Med filmer som Lethal Weapon, The Last Boy Scout, Last Action Hero blev han ett känt namn inom actiongenren. Under 2000-talte växla han om lite till regissörsstolen och har regisserat bland annat Kiss Kiss Bang Bang, The Nice Guys och en liten superhjältefilm vid namn Iron Man 3. Man brukar kunna koppla ihop att det är han som ligger bakom en film via dialogerna och när filmen utspelar sig. Oftast brukar hans filmer utspelar sig vid julafton utan någon direkt anledning mer än att den bara gör det. Så när nyheten kom ut att Shane Black skulle få göra en Predator film kändes det bara rätt. En person som gjorde några av 80-talets hårdkokta filmer (han medverkade också i första Predator filmen) får jobbet att göra en film om en av de mest ikoniska utomjordingarna i filmhistoria. Det här kan inte annat än att gå fel….. Jag borde sluta ha förhoppningar innan en film.

Tyvärr så levererar inte denna filmen så som jag hade hoppats att den skulle göra. I grund och botten är den underhållande, har sin del av komiska bitar och actionscenerna och effekterna är för det mesta bra hanterade. Men det klickar inte riktigt för mig här och ju längre filmen går, desto mer tappar jag intresse och bryr mig allt mindre och mindre. Det blir något rörigt och det är på gränsen att allting bara blir en enda soppa. Eller ja, de blir det.

Filmen börjar riktigt bra och de bästa delarna är inom de första 30-40 minuterna, då Shane Black etablerar karaktärerna och handlingen. Men efter halva filmen så spårar det ut och blir något helt annat och det var vid ett speciellt tillfälle då jag faktiskt tappade intresse för filmen och gjorde att det bara gick nedför då. Shane Black brukar annars ha full kontroll över sina filmer, till och med en studio film som Iron Man 3 verkar han ha haft mer fria händer på än denna. Vilket är konstigt då det var 20th Century Fox som kom till Shane Black efter succén med Iron Man 3 som de ville ge honom en högbudget att få göra en Predator film. Men det känns som att studion har varit här och inte låtit Shane Black få göra det han vill göra. Om det är så att Shane Black har haft 100% full kontroll över storyn, så är detta tyvärr hans svagaste manus i mina ögon. Till och med Fred Dekker står listas som manusförfattare, varför klickar inte detta!? Jag blir frustrerad!

Filmen mixar komiska bitar med det brutala våldsscenerna. Vilket är väntat att en sådan här film kommer ha. Mixen mellan de två kan bli lite för mycket dock ibland och ju mer filmen går, desto mer blir skämten mindre roliga. Där är även tre repliker som återblickar de klassiska replikerna i första filmen så som “get to the chopper” till exempel. Då rullade jag bara med ögonen då jag har lite svårt när filmer gör sådant. Man kunde lika gärna vänt mot kameran och gjort en vinkning till publiken.

Filmens största nedfall kommer dock hallväggs in. Under första halvan har vi en klassisk Predator som blir jagad och är rent ut sagt awesome. Praktiska effekter, den klassiska modellen på utrustningen det var rent ut sagt awesome att se den. Men hallväggs in dör den, för att ge väg åt någon Super Predator, som syns i trailern. Den är större och mer muskulös, vilket var då jag tappa intresse för filmen och brydde mig mindre. För sanningen är den att den klassiska Predator är redan tillräckligt awesome som den är. Genom att lägga dit dataeffekter för att göra en större och biffigare ser bara fult ut. Det är inte den klassiska bilden vi är vana vid och folk som går och betalar för filmen, kommer inte vilja se någon uppgraderad macho grej, utan den klassiska. När den stora tog över så kände jag ingenting och tyckte den faktiskt såg fulare ut. Det var då jag började klocka ut och innebar såklart inte att bara halva filmen hade gått.

Actionscenerna och effekterna varierar från riktigt bra till mediokert. Där är en actionscen som jag verkligen inte hängde med i som är mot slutet av filmen som innefattar eld. Här klipps det så snabbt och hastigt där alla skriker på varandra också. Så jag hann knappt med vad som hände framför kameran. Annars så är actionscenerna väl hanterade och bra gjorda. Effekterna likaså där de för det mesta är bra. Men där är distinkta dataeffekter på en del platser, så som ett par predator hundar och vissa blodeffekter och det såg inte så bra ut om jag ska vara ärlig. Jag förväntade mig mer praktiska effekter från en Shane Black film.

Jag ska medge att jag aldrig var uttråkad under filmens gång. Underhållningen är där och som en action/sci-fi/skräck popcornrulle gör den sitt jobb. Jag tyckte även skådespelarna och deras kemi var ganska så bra också. Trodde aldrig efter jag sett denna filmen att jag vill ha en buddy-cop film med Keegan-Michael Key och Thomas Jane, då deras två karaktärer har en historia tillsammans. Deras kemi mot varandra var super också och det är parningen av de udda personerna som Shane Black är perfekt på. Sterling K. Brown som skurken var också underbar och kul att se honom i en skurk roll också.

Filmen är i samma universum som de tidigare filmerna (Predator, Predator 2 & Predators). Men den återblickar inte alls så mycket tillbaka till de händelserna, mer än att nämna årtalen då 1an och 2an utspelar sig. Jake Busey spelar dock Gary Buseys karaktärs (från andra filmen) son, men de gör inget speciellt med det och de nämner heller aldrig Gary Buseys karaktär i filmen ändå. Filmen bygger även upp till något mer episkt än vad det egentligen är i slutet. Det märks att de vill expandera på Predator universumet, vilket jag är okej med. Men teasern de lämnar en med känns ganska så lam och tunn.

I sin helhet är The Predator något av en besvikelse för mig. Kanske för att jag förvänta mig att mixen av Shane Black och en Predator film skulle per automatik gifta sig med varandra, men så blev det inte riktigt. Filmen börjar bra, men efter hallväggs in tappade jag intresset då den nya super Predatorn kom in och tog över, originalet är så mycket coolare. Handlingen blev också allt mer rörigare ju mer in i filmen man kom. Jag ska dock erkänna att underhållningen är där och jag var aldrig uttråkad, bara mindre intresserad. Skådespelarna om något bar mycket av filmen och det är mycket tack vare den udda ensemblen som Shane Black har skrapat ihop, som han är bra på. Som jobbar utifrån varandra väldigt bra. Hade jag sett filmen som barn hade jag funnit mycket mer nöje med den än idag som vuxen. Det är bara det att i mitt huvud när jag tänker mig Shane Black och Predator, så får jag en mycket bättre film i huvudet än det resultatet vi fick.

SF Bio

Boka dina biljetter på SF Bio och se The Predator du också!

Kommentera

avatar
  Prenumerera  
Notifiera mig vid