The Nun

Synopsis

När en ung nunna tar sitt liv på ett kloster i Rumänien skickar Vatikanen en präst och hans lärling för att utreda fallet. Tillsammans avslöjar de den skrämmande hemligheten? De riskerar inte bara sina egna liv, utan även sin tro och sina själar, då de tvingas konfrontera den demoniska nunnan som tidigare skrämde oss i "The Conjuring 2".

"Något händelsefattig"

The Conjuring universumet expanderas ännu mer och nu har The Nun anlänt. Om ni kanske minns så var nunnan en demon vi först fick syn på i The Conjuring 2 och som nu har fått sin egna film, precis som med Annabelle filmerna. När det kommer till skräckfilmer tycker jag dessa filmerna håller en ganska så bra standard. Jag gillar The Conjuring filmerna väldigt mycket och anser det vara en av de bättre skräckfilmerna från 2000-talet. Första Annabelle gillar jag inte alls och tycker är rätt så dålig, medan Annabelle: Creation var ett steg uppåt. The Nun däremot hamnar lite i mitten av alla dessa filmerna. Där är potential här och det både synts och märks. Men i slutändan så är det inte så läskigt och något händelselöst.

Vad som är läskigt varierar från person till person. Men de flesta brukar vara ense om att det du inte ser är läskigare än det du ser. Något som The Nun hintar på och retas lite med, men som inte går fullt ut med den idén. Där är några få effektiva och atmosfäriska scener. Men mot slutet blir det inte så läskigt när man ser nunnan i full vision. Jag vill minnas nunnan som läskigast i skuggorna och via tavlan ifrån The Conjuring 2.

Handlingen är något tom också kan jag känna. Vi har inte så många karaktärer i filmen, faktum är så är det tre stycken främst och demon nunnan som är framför kameran. När filmen sen utspelar sig mer eller mindre på ett och samma ställe, så känns alltihop lite fattigt och händelselöst. Det känns som man hade kunnat jobba med det och att potentialen att ha allt i ett ställe med få karaktärer kan funka. Men regissören Corin Hardy har inte samma kunskap eller knep att få till det som James Wan. Tyckte faktiskt David F. Sandberg lyckades lite bättre i Annabelle: Creation också.

Karaktärerna får heller inte så mycket utveckling. Där är en fransman som går via namnet “Frenchie”, han ska inte vara comic-relif men han är där för att lätta på stämningen. Men det funkade inte och han kom mer av sig som jobbig och bara i vägen för det andra. Dock gillade jag både Taissa Farmiga och Demián Bichir. Deras karaktärer kanske inte var så välskrivna, men jag gillade deras skådespel och idén att Demián Bichir inte var din vanliga predikant präst.

Filmen försöker också i slutet knyta an till The Conjuring filmerna. Sättet de gör det på kan komma av sig lite som påtvingat. Men allt som allt var förklaringen ändå helt okej i min bok och jag hade inte så mycket emot det faktiskt. Kände det kunde gjorts värre.

I sin helhet är The Nun en duglig skräckfilm. Jämfört med de andra filmerna i detta universum så hamnar denna i något mellanting. Jag kände väl att Annabelle: Creation lyckades lite bättre med sin stämning än denna. Men den är bättre än första Annabelle. Filmen hade behövt jobba mer på sin atmosfär och ha mindre av nunnan framför kameran i ljus och mer i bakgrunden i skuggan, vilket är mycket läskigare. Det märks att regissören inte behärskar samma teknik att skrämma folk på som James Wan har, vilket blir filmens nedfall. Ibland kunde också handlingen känns lite händelselös. Men där var ett par atmosfäriska stunder och jag gillade skådespelarna Taissa Farmiga och Demián Bichir, även ifall karaktärerna inte var så välskrivna. Med tanke på att detta året har bjudit på både Truth or Dare och Slender Man är ändå The Nun en av de bättre, den råkar bara vara ljummen.

SF Bio

Boka dina biljetter på SF Bio och se The Nun du också!

Kommentera

avatar
  Prenumerera  
Notifiera mig vid