The Happytime Murders

Synopsis

I en värld där "puppets" lever bland människor, men inte riktigt har uppnåt samma status, jobbar detektiv Phil (spelad av Bill Barretta). Han återförenas med sin forna partner, detektiv Connie Edwards (Melissa McCarthy) för att hitta den som mördade detektiv Phils bror och som nu är ute efter flera ur casten till 80-talets succé-TV-serie The happytime gang. Phils gamla tjej (spelad av Elisabeth Banks) har utsatts för hot och är nästa tilltänkta offer. Snart pekar misstankarna mot Phil själv. Han sticker och måste nu ensam försöka lösa The happytime murders..

"Inget nytt eller unikt här inte"

Efter att ha sett en film brukar jag generellt veta vad jag tycker. Där är vissa jag fortfarande har svårt att säga mina exakta åsikter så som Cloud Atlas och 2001: Ett rymdäventyr. Men det är också betydligt djupare filmer på en större skala. Dock är jag kluven till hur jag känner och tycker för The Happytime Murders. Trailern lovade en vuxen film med mycket sex, svordomar, våld och absurd humor. Vilket i slutändan ledde till en tamare film än vad jag förväntade mig. Den var inte dålig, där fanns genuint roliga scener jag skrattade högt åt. Men när eftertexterna rullade visste jag inte vad jag skulle tycka. I skrivande stund är jag fortfarande osäker.

Jag tror största bekymret för mig är att jag faktiskt förväntade mig en råare film än vad jag fick. På biljetten stod det att filmen var tillåten för 11år och där var till och med några 11åringar som nog var yngre till och med i salongen. Jag undra hur det kunde vara så, men efter att ha sett den så är det tyvärr nog lite åt det hållet filmen lutar åt. Jag skulle nog ändå säga att en 11åring bör se den med en vuxen och i mån om att 11åringen är något mogen för sin ålder. Men jämför man detta med till exempel Meet the Feebles (en av Peter Jacksons fösta filmer) som följer ett liknande tänk, så är den betydligt mörkare och råare. Den är också roligare och något bättre än denna.

I grund och botten följer filmen en ganska så simpel handling. Det är mer eller mindre en buddy-cop film fast med muppar. Filmen gör inte så mycket mer utöver det. Mer än att människorna ser ner på mupparna som mindre värda, vilket såklart är någon typ av samhällskritik. Jag hade ärligt talat klarat mig utan det. Men hela mordmysteriet var jag inte så engagerad i som jag hade önskat. Det är simpelt och är väldigt snarlikt många andra filmer inom genren. Här finns inte särskilt nytt och bara för man slänger in muppar i mixen, blir det inte automatiskt unikt.

Filmen är berättad och gjord som en film-noir. Där muppen Phil Philips är en privatdetektiv vars berättarröst hörs ibland under filmens gång. Men med de moderna miljöerna och med Melissa McCarthy i mixen, blir det en udda kontrast. För varje gång Melissa McCarthy är framför kameran. Spelas filmen exakt som en Melissa McCarthy film, vilket blir ett stort nederlag för filmen. Hade man kanske valt en annan skådespelare eller ändrat om humorn hade det kanske funkat. Vad jag också hade uppskattat mer är ifall filmen faktiskt tog plats under 60 eller 70-talet. Vilket hade funkat bra och mixat väl med 40-talets noir och den råa naturen från 70-talet.

Men jag satt aldrig och var uttråkad av filmen. Vilket är en positiv sak. Dock kvarstår det att de två huvudingredienserna, att jag inte var engagerad i fallet och att jag förväntade mig en råare film är två saker som drar ner filmen rejält. Men jag gillade muppen Phil Philips som jag tycker bar upp filmen en del.

I sin helhet är jag kluven till The Happytime Murders. Ena sidan var där scener jag skrattade högt åt och tyckte var roliga. Jag gillade också huvudpersonen och idén att hans karaktär bygger på den klassiska film-noir privatdetektiven. Men utifrån trailern förväntade jag mig en råare film. Istället blev det den typen av komedifilm som släpps varje vecka nu för tiden, fast med muppar istället i mixen. Dock har det gjorts förr att se muppar i en vuxenfilm, Peter Jackson gjorde det på 80-talet med Meet the Feebles. Jag kände heller inte så engagerad i fallet som skulle lösas, vilket jag känner är en viktig del. Men jag var inte uttråkad hur det än må låta och på 90 minuter är det en snabb sittning. Inget jag skulle rusa ut och se i biograferna, utan kanske vänta tills den kommer ut på Netflix eller något. Det är inte dåligt, men jag förväntade mig mer och något unikare.

SF Bio

Boka dina biljetter på SF Bio och se The Happytime Murders du också!

Kommentera

avatar
  Prenumerera  
Notifiera mig vid