Mandy

Synopsis

Året är 1983 och Red Miller är ute efter hämnd på den religiösa sekt som dödade hans stora kärlek, Mandy Bloom.

"Artsy Grindhouse"

Att se på filmen Mandy är lite som att själv ta LSD och bevittna något vackert, konstigt, udda. Man vet inte direkt vad man sett och man vet inte om det är bra eller dåligt. Men man kan inte blunda en enda sekund under de 2 timmar filmen spelar. Mandy existerar i sin egna lilla värld bland alla skräckfilmer. Bästa sättet jag kan förklara filmen på är att det är en artsy grindhouse film.

Nicolas Cage spelar huvudrollen som Red Miller som är ute efter revanch mot en kult sekt som mördat hans flickvän Mandy Bloom. Det är mer eller mindre John Wick fast istället för en hund är det en flickvän och mer långsamt och brutalare. Det tar dock en timme innan revanch delen kommer in. För detta är en mycket sakta och långsam film som verkligen tar sin tid vid varje scen. Detta kommer antingen gå hem hos folk eller inte och jag kan förstå båda delarna i detta scenario. Allting kommer ner till själva marknadsföringen, som visar en mer fartfylld blodig och brutal film där en galen Nic Cage slaktar en massa folk. Vilket är delvis sant, men också inte majoriteten av filmen. Som sagt det tar en timme innan den delen kickar in. Innan dess spenderar vi en hel del tid med Mandy och sedan hennes kidnappning. Åter igen väljer regissören Panos Cosmatos att gå den mer artistiska och långsamma vägen.

Jag själv hade önskat en mer fartfylld film visst. Men samtidigt är det inte det filmen egentligen är och det är förståeligt. Om inget annat är det en fantastiskt snygg film att kolla på. Rakt ner till själva neonljusen, den korniga bilden och 80-tals miljön som vi är placerade i. Filmen är på ett sjukt vänster väldigt vacker att kolla på när allt blod också är med i bilden.

Det känns dock fel att recensera filmen precis efter att ha sett den. Då det verkligen är en film jag känner jag behöver smälta och inte riktigt kan ge ett fullt omdöme i nuläget. Om inget annat hade jag gärna sett om den igen. Så ha detta i omtanke innan ni ser filmen. Det är en mycket långsam och artsy film som tar sin tid. Det tar först en timme innan Nicolas Cage drar igång med sin revanch och även då är det inte fullt ut högt tempo. Filmen är på sätt och vis indelad i två delar kan man säga i att ena följer vi Mandy och i andra Red. Det är bra skådespelat från alla parterna. Detta är en av de bättre Nic Cage rollerna på senare år tillsammans med Joe från 2013. Där är mycket att njuta av i andra delen, bland annat en motorsågs fight. Bara det gör filmen sevärd i mina ögon. Lite som att första halvan är en lugn halvt läskig åktur för att senare gå helt galen och in your face med allt våld och blod. På sätt och vis underbart, men jag vet inte vad jag ska tycka i nuläget. Jag önska jag ej hade behövt sätta betyg, sätter därför en 3a som är precis lagom i mitten som sedan kan ändras i framtiden. Jag kan dock se folk både älska och hata detta direkt efter att ha sett den, jag själv måste smälta den.

Kommentera

avatar
  Prenumerera  
Notifiera mig vid