En oväntad vänskap

Synopsis

Den franska megasuccén som berör människor över hela världen och som listas som en av världens bästa komedier. En oväntad vänskap är en underbar komedi om vänskap, tillit och nya möjligheter. Det är den sanna historien om två män som på ytan inte har något gemensamt.
Mångmiljonären Philippe är förlamad från halsen och ner efter en skärmflygningsolycka och måste leva resten av sitt liv i rullstol. Han bor i lyxiga omgivningar i Paris och ska anställa en ny assistent. Den enda som sticker ut bland de sökande är Driss, som bara söker jobbet eftersom han måste visa att han är aktivt arbetssökande. Det här är början på en oväntad vänskap baserad på ärlighet och humor mellan två individer. Detta är årets må-bra-film, den bygger på en otrolig men sann historia. Filmen har blivit ett internationellt fenomen och är den mest inkomstbringande icke-engelskspråkiga film någonsin. Filmen har också valts ut till Frankrikes Oscar®-bidrag.

"En av de absolut bästa filmer jag har sett på väldigt länge!"

Jag vill minnas att när väl filmen hade release här i de nordiska länderna, så tipsades det flitigt från Svensson till Svensson om att man bara “var” tvungen att se det nya mästerverket, och när gemene man tar tid och faktiskt pratar film och dessutom tipsar varandra om en film och alla som har sett filmen är så pass konsekventa så blir man ju allt en aningens nyfiken. Och nu när jag väl har sett filmen så undrar jag vad det var som gjorde att det tog sådan tid för mig att se filmen, om inte klockan hade varit så pass sent som den var när jag väl hade sett klart filmen, så hade utan tvekan satt mig och kollat filmen en gång till på direkten, och om det inte var nog så är det första gången på länge som jag känner “jag vill veta mer än det som berättas i filmen” och har reserverat boken som kom efter den enorma succén med filmen.

Vad är det då som får filmen att vara så fruktansvärt bra? Förutom den alldeles underbart hjärtvärmande historien? Det måste vara helt enkelt att så väl teamet bakom som framför kameran har sedan tidigare en kemi som gör att man vet hur långt man kan gå med en person för att det ska bli ett så pass optimalt resultat i slutändan. Personligen älskar jag just de små komiska delarna i filmen, som är så där finurligt och klurigt roliga och stundvis så kan jag helt enkelt inte hejda min skratt. Extra befriande blir det när humorn inte känns krystad utan det känns som att två gammal vänner har suttit ner och tänkt tillbaka på att roligt och mindre roligt som hänt dem genom åren och sedan helt enkelt bestämt sig för att bjuda på sig själva och berätta deras historia. Det är med filmer som den här som begreppet “World Cinema” befästs mer och mer, och om jag ska vara ärlig så hoppas jag på att snart få se något nytt från teamet bakom filmen.

Kommentera

avatar
  Prenumerera  
Notifiera mig vid